Spookhead

Angående föregående inlägg så tycks användandet av dolda kameror och vad som nästan kan liknas vid brottsprovokation blivit ett mycket vanligt journalistiskt grepp den sista tiden. Och visst är det både ett effektivt och spektakulärt sätt att avslöja dubbelmoral, fusk och oegentligheter!

Men avslöjar de egentligen något vi inte redan visste? Nej, vanligtvis inte. Möjligen bevisar de vad vi redan visste, eller åtminstonde kände på oss.

Sensationsjournalistik utan sensation
Det användes i valrörelsen 2002. I valstugorna, några dagar innan valdagen, avslöjades att valarbetare hos både sossarna och moderaterna (fast det var endast moderaterna som fick media på sig) hyste smygrasistiska åsikter. Inget nytt under solen direkt. Ungefär som när Aschberg på TV3 "avslöjade" fuskande bilverkstäder. Inte så oväntat heller.

Att invandrare blir diskriminerade i krogkön är heller inget nytt. Även om det bör påpekas att det sällan handlar om att invadraren är just invadrare. Snarare att man vet av erfarenhet att invandrare super för dåligt, vilket inte ger samma intäkter i baren. Dessutom skrämmer de bort "vanliga svenskar", och om så är fallet, så har vi ett mycket allvarligare problem än dörrvakter och krogägare.

Att någon hyser förståelse för rasistiska fördomar, vilket bevisades av reportaget med bostadsförmedlare är inget nytt eller konstigt heller. I ärlighetens namn skulle jag inte bli det minsta förvånad om någon bad mig att handla i stil med bostadsförmedlarna. Om jag skulle gå med på kraven eller om jag skulle be personen fara och flyga är en annan fråga, men mest troligt det sistnämnda.

Dolda kameror, mikrofoner och bandade telefonsamtal är en metod för att få fram det som inte vill avslöjas med kamerorna på. Som journalistisk metod bör den dock endast användas i undantag, inte som regel. Man bör först helt öppet komma med kameran och be att få svar på frågorna, inte komma smygande med micken under skjortan från första början.

Trenden vi ser nu verkar på det motsatt. Det blir vanligare med dolda kameror från start.

"Passa micken"
Men om nu någon påstår en sak, eller agerar på ett sätt, i det offentliga, men man vill visa på att detta endast är en fasad, då kan det finnas fog för att komma med dold mikrofon.

Låt oss ta exemplet med moderaterna i valstugan. Om moderaterna officiellt sagt att "det finns inga invadrarfientliga åsikter i vårt parti, ingen medlem hyser sådana åsikter", då hade valstugereportaget fyllt en funktion att bevisa motsatsen. Nu gick man först till valstugorna, ställde ledande frågor/påståenden, och fick personerna där att hålla med i journalistens rasistiska fördomar. Det visade upp att det var; illa ställt med vissa personers åsikter om invandrare, och/eller att man var beredd att traska ut i grumliga vatten för att fiska röster. Men man bevisade inget om moderater i allmänhet, och i synnerhet inget om moderat ideologi eller politik. Det motbevisade inte heller att man hade sagt något annat tidigare. Reportaget ledde snarare till att folk fick fördomar om moderater.

Hos polisen kallas detta tillvägagångssätt brottsprovokation, och är förbjudet i lag. Polisen får inte provocera någon att begå en brottslig handling, som t ex att köpa/sälja illegala droger till en civilklädd polisman.

Journalister gör som de vill såklart, och bör självfallet få fortsätta att göra så! Men det vore synd för journalistiken om "dolda kameran" blev regeln och inte undantaget. Att komma med avslöjanden som egentligen inte avslöjar något kommer bara att få politker, likt Mona Sahlin, att skrika sig hesa efter fler och fler verkningslösa lagar. Lag som inte gör någon skillnad utan som egentligen bara leder till att man hittar fler sätt att gå runt dem och hålla sina egentliga åsikter hemliga.

Ok, någon stackars krögare kan få betala skadestånd för att han inte själv får lov att välja sina kunder, men ändrar det några attityder? Integrerar det några invandrare? Gör det vårt samhälle mer öppet och tolerant? Jag tror inte på det. Inte det minsta.