Spookhead

I 1700-talets början levde man i Sverige med ett strikt skåväsende och hårda regleringar kring företagande. Frihet utgick i form av privilegier, inte som rättigheter. I England "uppfann" man dock något nytt och fantastisk - marknadsekonomin och den fria företagsamheten, vilket släppte loss skaparkrafter som aldrig tidigare skådats. Fröet var upplysningen.

1771 hände dock något i lilla Eskilstuna. I denna lilla ort med ca 600-700 invånare, en ort utan stadsprivilegier, grundade man något som kallades "Fristaden". I fristaden avskaffade man alla privilegier och det rådde istället fri etableringsrätt för hantverksmästare. En fri marknadsekonomi helt enkelt. Friheten gjorde att staden blomstrade! Befolkningen ökade till nära 2000 invånare på 30 år, vilket gjorde Eslikstuna till en medelstor stad då. Utvecklingen fortsatte ända fram till 1950.

1998-99 gjorde man en i Eskilstuna kommun upp en vision för framtiden som man kallade för just FriStaden, och baserade på just denna historia av frihet och utveckling. Arbetet skedde över partigränserna och är i grunden säkert gott, men man tycks ha fått en del saker om bakfoten. Bland annat skriver man:

"Staten hjälpte till, genom att ge frihet från skråtvång och regelverk som hindrade utvecklingen."

Om att hjälpa till är att hålla sig borta och inte lägga sig i, så visst, då "hjälpte staten till". Men så är det inte. Staten höll sig borta, så "hjälper" den bäst, eftersom det ger frihet för människor att vara kreativa och hjälpa sig själva.

Författarnas begreppsförvirring fortsätter sedan här då begreppen åter igen vänds över ända i formuleringen:

"Och visst bidrar staten även denna gång till frihet och omställning, genom stöd till utveckling av kommunikationer, utbildning, och miljösatsningar."

Att bidra och lägga sig i är frihet? Begreppen ställs över ända och byter innebörd i vår tids socialistiska nyspråk. Staten och kommunen reglerar, beskattar och lägger sig i mer än någonsin. Bidragen är villkorade och är egentligen inget annat än återföring av de skattemedel man redan betalat in. Det är inte frihet.

Talade för Eskilstunas FriStaden-vision är att ordet frihet enadst förekommer tre gånger i dokumentet. I de meningar som citerats ovan, samt i meningen: "Andens frihet lever i kulturen".

Hur mycket frihet Eskilstuna förväntar sig uppleva med denna vision borde vara mycket begränsad. Det är synd.

Möjligheten att bilda fristäder upphörde i och med näringslagstiftning som infördes 1846 och 1864, men vore det inte fantastiskt om vi kunde upprätta nya fristäder idag?

Källor:
Historiska Institutionen - Stockholms universitet
Eskilstuna Kommun
Wikipedia