måndag, december 12, 2005En lättnad trots allt
Det verkar som om att explosionerna och branden i olje- och gasdepån utanför London inte var följden av någon terroristverksamhet. Hade det varit det hade man behövt oroa sig betydligt mer över terroristernas taktik och lömskhet. De har i så fall slutat vara näst intill irrationella, och det hade gjort dem till långt mer obehagliga och läskiga fiender.
När jag först såg rubrikerna på nätet var min reaktion i stil med; Jaha, det fattades bara det också. Nu har de blivit smarta. Slå mot oljetillgången, utan att orsaka blodbad. Det perfekta terrordådet... fan fan fan, sådana attacker är inte lätta att skydda sig mot. För att inte säga omöjligt i längden. Och de slår hårt och länge mot vardagslivet för många människor. Tänk er en synkroniserad attack mot ett lands oljedepåer och t ex järnvägstransporter. Föreställ er flertalet förstörda broar, järnvägsknytpunkter, vattenkraftdammar och ledningar, slussar, förgiftat vatten, och så vidare. Utan el och rinnande vatten skulle vårt moderna samhälle bli rätt jobbigt att leva i, ganska länge. Ett läskigt scenario faktiskt. Att slå mot vitala delar av infrastruktur och ekonomi är något som är betydligt mer förrädiskt och skadligt mot ett land än att bomba bland civila människor "på stan". Även om antalat döda och skadade inte blir många, så åsamkar terroristerna ett land stor och långtgående skador genom en, eller flera sådana operationer. Det skulle se ut som ett invaderande lands föregående sabotageaktioner innan pansardivisionerna får sin marchorder. Terroristerna och dess anhängare slipper dessutom få kritik för att de just dödat oskyldiga civila. Inte ens de mest förhärdade vänsteraktivister och USA-hatare kan uttrycka stöd för sådant, även om de innerst inne inte bryr sig, eller till och med stödjer det. Men att däremot slå till mot "kapitaliska" symboler och viktiga funktioner som just en oljedepå är dock klockrent från ur en radikal vänster och anti-krigsrörelses synvinkel. Det skulle de kunna öppet stödja till och med mot det egna landet. Nu får man hoppas att ingen terroristanhängare läser detta och får några idéer, hm.... |
About MeDesillusionerad, nu trettioåring som varken kan sitta still i båten eller tiga i församlingen längre. Gillar frihet, samt vinylskivor med dunka dunka och blip-blop. Campaigns & activism
BlogishBlogs
Culture & MusicFun politicsArchives
|
