Spookhead

Migrationsminister Barbro Holmberg har fortsatt fullt förtroende för Migrationsverkets generaldirektör Janna Valik. Barbro Holmberg vill själv inte ta något som helst ansvar för politken som ligger till grund för kulturen på Migrationsverket.

Allt är som vanligt i socialstaten Sverige. I god kollektivistisk anda tar ingen ansvar, ansvaret är ju allas, och därmed ingens. Regeringen håller ett behagligt avstånd från tjänstemännen som utför deras order. När tjänstemännen beter sig illa och felaktigt, och detta uppdagas, så sitter regeringen säkert. Ansvaret faller på underhuggarna. De högst ansvariga visste inget.

Anitra Steen visste inget om några mutor. Persson och Freivalds visste inget om hur illa Tsunamin hade hanterats. Förrän kommission talade om det för dem. Något ansvar vill de dock fortfarande inte ta. Bosse Ringholm visste inget om skattefusket och svarta löner i sin idrottsklubb. Per Nuder, Lena Hallengren eller Ibrahim Baylan visste inget om något fusk med medlemssiffror i SSU under sin tid som ordförande. Inte heller kände Orback eller någon annan till de märkliga bidragen till kompisarna i organisationen Centrum För Rasism. Och så vidare...

Julefrid råder på regeringskansliet. Anitra och Göran myser med äggtoddy framför en skön brasa. Nuder gnuggar händerna över tillväxtsiffrorna, även om arbetslösheten fortsätter öka så är han inte orolig, den kommer trollas bort av olika åtgärdsprogram lagom innan valet, så han tar och knäcker en annan nöt. Ringholm läser manualen till sin nya telefon han gett sig själv i julklapp. Och så årets sosse-gigant, Bodström, han sitter där framför granen och tindrar med ögonen, för alla hans önskningar har snart blivit besannade. Det storebrorssamhälle han så länge drömt om håller på att bli förverkligat - snart skall vi alla leva i Bodström-samhället, och ingen skall längre behöva vara rädd. Alla kommer älska Storebodström.