Spookhead

Vård– och äldreomsorgsminister Ylva Johansson stoppar huvudet i sanden och menar att domen i EG-rätten betyder att monopolet kan kvarstå:

"Det känns bra att EG-domstolen nu konstaterar att läkemedelsmonopolet kan vara kvar."

"Det är en seger för vårt svenska sätt att hantera läkemedel."

Hon tycker också att det svenska systemet är bra för tillgängligheten! Sanningen är att vi har SÄMST tillgänglighet i världen ungefär. Man baxnar...

Domen är något otydlig, men ärligt, jag litar mer på tolkningen av Ulf Bernitz, professor i Europarätt, än på vårdminister Ylva Johansson.

Se SvD och även Di.

Min vän och jag pratade lite om vår nuvarande situation i livet, och så kom vi in på det här med "när något oförutsett händer". Vad har vi då för buffert att luta oss mot? Hur kan vi klara oss under t ex en period av oväntade utgifter, eller säg, uteblivna inkomster?

Vi kom på oss själva att vi trots ca fem till åtta års heltidsarbetande på relativt välbetalda jobb knappt har ett öre undansparat. Varför inte? Ja ok, vi må vara lite slösaktiga på livets goda, då vi ändå får ses som fortfarande unga och kanske inte tänker så mycket på pensionen än. Men ändå... Vi kom fram till att vi gick mer eller mindre +/- noll varje månad, det som man sparade gick åt till semestern, så vid årets slut så var det definitivt noll igen. Vi tillhör alltså det menlösa samhällsskiktet, "de utan medel". Fastän vi säkerligen i en indelning i samhällsklass skulle hamna i någon form av medelklass, så har vi alltså inte några sparade pengar.

Det fick mig att tänka på Ann Wibbles uttalande att alla borde ha en årslön sparat. Själv har man inte ens en månadslön alltså. En snabb överslagsräkning ger dock att hade skatteutgifterna varit 10% lägre i månaden och om man tjänar 20 000/månad, så hade man kunnat använda de 2000 till eget sparade. På fem unga friska år hade jag kunnat spara 2000x12x5 = 120 000. De pengarna kunde vara bra att ha om man t ex råkade ut för något man var oförsäkrad mot. De hade också kunnat dryga ut ersättning från a-kassa, sjukförsäkring eller då andra försäkringar inte skulle täcka ett inkomstbortfall helt under en tid framöver.

Det skulle kännas tryggt att ha den bufferten. Ett personligt sparande, något som jag var ansvarig för, hade ordnat själv och kunde administrera och besluta om användningen själv. Jag behöver inte någon socialtant, någon AMS-byråkrat, eller någon politiker som först snor åt sig mina surt förvärvade pengar och som sen skall bestämma över när och hur mycket jag kan få tillbaka i händelse av behov. Behov som de bestämmer, inte jag.

Fan, jag blir argare och argare desto mer jag tänker på det. Hade folk kunnat spara lite av sina pengar genom att få sänkt skatt så hade de inte behövt bekymra sig om politikers nycker att sänka och höja ersättningsnivåer, vilka motiven än må vara. Det måste således löna sig att både arbeta och spara något av det man tjänar!

... att de är så galna att de så fatalt överskattar sin egen och sin krigsmaskins kapacitet, samt underskattar motståndarens förmåga till motstånd, att det till slut kommer leda till deras egen undergång.

Att de dessutom rensar ut alla (sunda) kritiker och istället omger sig med inkompetenta påfåglar som bara vill pråla sig i sin härskares glans, leder till ytterliggare en så inskränkt atmosfär att allt vad gott omdöme heter försvinner rätt fort.

Se på några i vår samtid; Napoleon, Karl XII, Hitler, Stalin, Mussolini, Saddam, mf l... Alla dessa har hängett sig åt personkult, expansiva krig, och de har fortsatt vidhålla att motståndaren lätt kommer krossas, även efter de själva just lidit stora nederlag och förr eller senare har de fått se sig slagna helt.

Ett visst mönster känns igen hos alla härskare med för stora maktambitioner tycker jag, även de demokratiskt valda.

Att inte kunna handla en vanlig enkel huvudvärkstablett hos sin ICA, eller lokala jourlivs är bland det tramsigaste förbud vi har i Sverige.

I Norge, den numera "näst sista" sovjetstaten, är det annorlunda. Där har man liberaliserat apoteksmarknaden och nu har det kommit en svensk rapport, vilket det var ett reportage om igår i SVTs Agenda. Sverige, Kina och Nordkorea är de länder som fortfarande har apoteksmonopol, säger Kristina Axén-Ohlin i det inslaget, bara det så typiskt talade för att Sverige är den faktiska sista sovjetstaten. Dagens Industri tog upp rapporten i början av maj när den släpptes.

I norge har det blivit många fler apotek, och öppettiderna har blivit längre, det vill säga att tillgängligheten har ökat, vilket alltså gagnar personer med sjukdomar. Ett av monopolkramarnas främsta argument har varit att tillgängligheten skulle minska vid en avreglering. Det vederläggs alltså totalt i denna rapport.

Vad är problemet med att kunna köpa värktabletter och näsdroppar var som helst? Blir man sjuk orkar man kanske inte ta sig långa sträckor för att komma till ett apotek. Apotek som dessutom stänger innan man slutat jobbet. Att man faktiskt kan bli sjuk efter arbetstid, eller inte kan ta sig ifrån jobbet under arbetstid, det bekymrar man sig inte om. Att t ex vid akuta allegibesvär behöva ta sig till ett jour-apotek, som det dessutom bara finns några fåtal av i landet, är faktiskt helt oacceptabelt! Att försvara det svenska systemet är lika korkat som ondskefullt.

Även om Norge såklart har infört en typiskt idiotregel om att man inte får köpa mer än ett paket huvudvärkstabletter per kund och dag, vilket självklart inte gör någon skillnad i praktiken då det bara är att gå till butiken brevid och köpa ett nytt paket, så har det alltså lett till så stora positiva framsteg att de nu skall avreglera ytterliggare.

Men det socialdemokratiska Sverige stretar såklart emot in i det sista, så att frågan blir tvungen att hamna i EG-domstolen. Den kommer inte med sitt slutgiltiga utslag förrän i slutet av året, men ett vägledande uttalande har kommit från generaladvokat Philippe Léger, som alltså menar att det svenska monopolet strider mot EUs regeler om fri konkurrens. Detta väger tungt till det senare beslutet.

Jag tror och hoppas innerligt att det här börjar bli slutet för Sveriges tre stora och riktigt dåliga monopol; Apoteket, spel och lotteriverksamheten samt spritmonopolet. Något bra skall vi väl ha EU till! :)

Hela rapporten som är skriven av Niklas Rudholm, doktor i nationalekonomi, kan du hämta från Konkurrensverket här.

Fransmännen sa inte helt oväntat nej till EUs konstitution. Det ses som ett socialistiskt nej, ett nej till ett mer marknadsliberalt Europa. Frågan är om det är så i realiteten är tveksam.

Konstitutionens utformning var på många sätt inte det minsta marknadsliberalt. Den "vanliga" mainstream- och EU-positiva högern har stått bakom ett ja till konstitutionen, medan de flesta mer klassiskt liberala varit väldigt tveksamma för att inte säga rent negativa till den. Man har sett att konstitutionen varit för protektionistisk, för statisk vad gäller ekonomin, och för "fransk-orienterad".

Att andra länder nu också skall fortsätta med sina omröstningar är bara ett meningslöst spel för gallerierna för man anserar att det är viktigt för den "demokratiska processen". Konstitutionen, som den varit utfromad hittills, ÄR död. Frågan är vad man gör åt detta.

Vilken väg tar Europa nu? Min fromma förhoppning är att man nu kan ägna sig åt lite eftertanke vad som egentligen var grunden för EU-sammarbetet - de fyra friheterna, friheten för varor, personer, tjänster och kapital att röra sig inom EU. Det är friheterna som man inte hör talas om längre när politikerna talar om EU. Det tog inte många år av Svenskt medlemsskap innan friheterna var borta ur debatten och "harmoniseringarna" var inne. Istället för att öppna upp för möjligheter har man anpassat sig för problemen. Istället för att bli en dynamisk stor marknad där man lättar upp för tillväxt har man stagnerat och försökt behålla status quo, trots nya medlemsländer, och ny konkurrens både inom och utifrån EU-området.

Jag tror det är väldigt svårt att tvärsäkert säga att nu kommer EU ändras och gå i mer marknadsliberal anda, vilket en del liberala nej-förespråkare tror. När det kommer till kritan handlar det fortfarande om vilka personer och som kommer att förhandla fram nästa förslag till konstitution. Det är dock helt klart positivt om Frankrike fått en svagare position i och med "nederlaget" i helgen, för det var ett nederlag för Frankrikes förda politik i EU, och inte bara för den franska ja-sidan.

Under gårdagen var jag tyvärr ej vid någon uppkopplad dator, varför blogginläggen fick lysa med sin frånvaro, hoppas ni kunde njuta av att läsa om gamla, hehehe...

Dagen: En väldigt blöt torsdagkväll slutade på Berns terass där världens bästa Disco-Jörgen spelade old-school house och techno, och det var riktigt bra! Tur man skall chilla imorgon (idag) och inte jobba, utan kan ta det lilla lugna hemma och lägga en ispåse på huvudet och kolla dålig eftermiddags-TV...

Jag kan inte alltid vara seriöst och skriva viktiga saker på bloggen. Kanske kommer jag på nått smart imorgon, men skall jag var ärlig så är nog chanserna små. Den som kollar med jämna mellanrum får väl se, förvänta inget före lunch bara...

Är ni vakna o läser min blogg nu så är ni galna! :D

Utrikesminister Laila Freivalds vill inte att Nato-mötet skulle sammankopplas med Nato:

- "Det här är inget Natomöte även om ni journalister envisas med att skriva det, förmanade hon svenska pressen. Det är ett möte med EA. . . EPR. . .ett ERA..."

- "Säg Natomöte i stället, det är enklare", föreslog en journalist.

Från DN.

Stor humor!

Nytt nummer ute av min favorit (anti)kulturblaska Vice Magazine, som denna gång fokuserar på knark, knarkare och mer knark (dock inte på nätet än).

Lika politiskt inkorrekt som vanligt alltså. Texter om människor som varit vakna på speed i några dygn och under tiden testat så många olika bokstavskombinationer av droger som bara går att komma på. Närbilder (riktigt otäcka) på när personer injicerar, blandat med galna drogrelaterade historier, intervjuer med före detta straight edge-utövare, med frågan "What went wrong?". Och naturligtvis skiv- och porrfilmsrecensioner, samt de klassiska Do's N' Dont's.

Humor och blodigt allvar. Garanterat något för statsministerns censur-iver, och läsvärt bara därför.

Finns "free of charge" i diverse klädbutiker, skivbutiker, caféer, etc... i dessa städer:
Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Helsingborg, Uppsala, Hultsfred, Linköping, Skövde, Östersund, Norrköping, Gävle, Åre, Örebro, Umeå, Växjo, Skellefteå och Luleå.

Ok, jag missade slutet på debatten, men ärligt talat, den tråkade ut mig så jag spelade lite skivor istället... men ändå, mina intryck av de 2/3 jag såg var att Persson var den agressive som högg i med all gammal vanlig sosseretorik, hot om skattesänkningar, etc.

Tycker i huvudsak att det var helt rätt av Reinfeldt att ta det piano, resonera på sitt lugna sätt (som jag faktiskt tror folk gillar) och utdela den snygga tasksparken mot Görans egna skattesänkningar och de skattehöjningar som drabbat vanligt folk.

Finns det någon som tror att skattesänkningar inte är möjligt i landet med världens högsta skattetryck? Jag tror ärligt talat inte det är många som tror det. Därför tror jag heller inte att Perssons "hot" om att de borgerligas skattesänkningar skadar välfärden går hem lika bra längre. Inte heller när finansminister Nuder senast idag gick ut med att skattesänkningar skulle komma redan under 2006, under valåret!

Reinfeld är dock lite för undfallande när Persson attackerar och ställer den retoriskt snygga frågan om hur det skapas fler jobb genom att man sänker ersättningar för redan arbetslösa? Men det är då Reinfeld skall sluta resonera och istället stolt slå näven i bordet och säga:

"För att vi även står för en företagarvänlig politik, en politik som underlättar företagande, anställningar, tillväxt, vinst! Vi avreglerar, sänker skatten på arbetet, vi öppnar upp och underlättar för det som är MOTORN för ett land! Vi underlättar för de som skapar, för de kreativa, för de begåvade och för de framåtsträvande! Du Göran Persson, tillsammans med de gröna och röda kommunisterna står ivägen för dessa, men efter valet måste ni flytta på er!

Typ...

Tja, det var väl inget oväntat i och för sig, men hon påstår en lustig sak:

"Biståndsminister Carin Jämtin håller fast vid sin kritik mot Israels folkrättsvidriga murbygge, trots den israeliska ambassadens upprörda uttalanden i går kväll. Utmärkt."

Men Israels ambassad kom inte med några "upprörda uttalanden". Snarare allt för artiga, vilket jag skrev om här. I lugna ordval förklarade en repressentant från ambassaden att de var förvånade över hennes radikala uttalanden och att de inte höll med i sak. Dessutom var uttalandena inte överensstämmande med regeringens officiella linje. Därför bemötte de inte ens Jämtins uttalande, då det ses som ett privat och inte ett officiellt uttalande. Ett officiellt uttalande förväntar de sig i så fall komma från UD i form av ett pressmeddelande. Om det kommer skulle de bemöta det då. Något sådant har inte kommit, än.

Se inslaget i Rapport här.

Uppdatering: Bloggen Sømnløsa Nætter har sammanställt alla turer kring affären, samt reder ut en hel del av begreppen här.

från Dibbuk.se:

"Min senaste favoritstjärna på det blå bloghimlavalvet är Spookhead."

Man tackar ödmjukast för detta fina omdöme! :)

Kan låta meddela att bloggen har varit igång ca fem veckor och antalet unika träffar har än så länge legat som lägst på 1 träff (vilket var jag själv, hahaha), till 69 som max under ett dygn. Snittet har legat runt 25 hits/dygn länge, men har nog dubblats senaste veckan, så om den takten håller i sig så får jag va nöjd!

(tack till: http://susnet.se/tjanster/)

Är det någon som har koll på statistik kring bloggar? Vad är den genomsnittliga hit-ration för en blogg där avsändaren inte redan har ett namn (som t ex Norberg, Munkhammar, Esbati, etc..)? Vad bör man vara nöjd med? Vad är rimligt?

På DN Debatt skriver forskaren Antoinette Hetzler, professor vid sociologiska institutionen, Lunds universitet, om sina resultat när hon undersökt sjukskrivningar i skåne.

Hon menar att det är läkaren som har tappat sin roll som dels medicinsk expert, och dels misstolkat rollen som patientens advokat. Istället för att göra patientens bästa, gör läkaren som denne vill, och så har långtidssjukskrivningar blivit en "attraktiv alternativ behandlingsmetod" för personer vars efterfrågan på arbetsmarknaden har minskat, eller försvunnit helt.

"I brist på behandlingsformer och på rimliga alternativ för försörjning för denna grupp väljer man sjukintyget."

Läkarkåren slår ifrån sig, och menar att Hetzler vill påskinna att läkarkåren är oproffessionella. "Läkare har en del i sjukskrivningsfrågan, men vi är inte hela sanningen", säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i svenska läkarförbundet.

Antagligen är det säkerligen inte bara läkarna man kan skylla på, men visst har den en hel del, det är jag övertygad om. En kombination av patienter som "känner efter" extra mycket och läkare som ser det som humant att tro på patienten är det säkert. Läkaren kan käna på sig att patienten överdriver, men av budgetskäl och allmän snällism (patientens advokat) görs inga extra, kanske omständiga och dyra, undersökningar för att verkligen styrka påstådda sjukdomstillstånd.

Nilsson Bågenholm menar vidare att sjukskrivningarna är för läkaren "en svår uppgift och många våndas över besluten, men ibland finns det inga alternativ". Just det, jag tror att läkaren sover bättre om han har sjukskrivit en tveksam patient, än om han skickat tillbaka denne till arbetslivet, utan att vara helt säker. Hellre "fria" än "fälla" alltså.

Hon erkänner också att "Läkare är en del av samhället i övrigt och attityder förändras. I dag är det mer accepterat att vara sjukskriven under en längre tid. " Och naturligtvis är det så. Läkarna är inte frikopplade från attityder i övriga samhället.

Vidare erkänner Nilsson Bågenholm också att de stora regionala skillnaderna i sjukskrivningarna har med arbetslösheten att göra - "Det är till exempel så att områden med högre arbetslöshet har längre sjukskrivningar." Man kan med fog fråga sig varför det är så!

Att remitteringssystemet ger längre sjukskrivningar, vilket studien också visar, håller Eva Nilsson Bågenholm med om: "Jag håller med om att det går för lång tid innan man får bedömning och sedan behandling. Många går sjukskrivna i väntan på detta"

Och till sist då, har läkarens roll som patientens advokat urholkats? Nej, säger Nilsson Bågenholm. "Självklart vill jag som läkare patientens bästa. Den rollen måste vi ha. Vi vet ju också att en lång sjukskrivning är negativ för patienten. Det här ligger högt på vår agenda."

Jag tror dock hon har fel. Läkare har en form av snällism och jag tycker mig även ha märkt av den själv de få gånger jag uppsökt läkare. Läkaren försöker säkert inget annat än att göra patientens bästa! Sådant här är nära inpå omöjligt att bevisa, det är en känsla, det erkänner jag, och därmed högst ovetenskapligt.

Men debatten kring denna forskning kan bli intressant!

"Ideologi är en sak – verklighet en annan"

- Vänsterpartiet i Kiruna privatiserar BB.

via Globaljuggler

Rapport meddelar att biståndsminister Carin Jämtin står fast vid sina skarpa uttalanden om Israels barriär som hon gjorde igår. Hon sa då bl a:

"Muren är helt obegriplig. Det går inte att uttrycka med ord hur vansinnigt sjuk den är."

"det är förskräckligt. Fördjävligt faktiskt".

Hennes oerhört radikala uttalanden har dock inte velat bemötas av den israeliska ambassaden här, utan de anser uttalandena är hennes personliga och inte den svenska regeringens. Jag är i och för sig inte helt säker på detta, men nåväl, det är ett artigt och bra icke-bemötande från Israels sida. För artigt nästan.

Tänk om hon hade sagt samma sak om en privatperson som bär skottsäker väst, då alla grannar är med i kriminella gäng som ständigt försöker ha ihjäl honom. Det hade varit en grov förolämpning av den personens rätt till självförsvar och skydd!

Se även tidigare kommentar från Alicio.

Såg igår andra delen av dokumentären om ROKS (Riksorganisationen för Kvinnosjourer och tjejjourer i Sverige). Tyvärr hade jag missat den första delen, men jag tror jag har fått se tillräckligt ändå. Här pratar vi om paranoid sekterism, om hat, om ignorans och intolerans. Dessutom med bidragsmiljoner från skattebetalarna i ryggen.

De ledande feministerna här har en mäniskosyn som delar upp mänskligheten i två läger. Den ena är offren, de underkastade och kuvade kvinnorna. Den andra är härskarna, "djuren", de ständigt latenta våldsverkarna, männen.

"Män är djur" - sa, Irene von Wachenfeldt, i dokumentären. Hon var förvånad när reporten inte instämde. "Tycker du inte?" fyllde hon i, reportern förblev dock tyst.

En alltid lika intressant metod för att avslöja kollektivisters inskränkta och i grunden rasistiska tankesätt är att byta ut den grupp de syftar på (här männen) mot valifri annan majoritet, t ex judar, mörkhyade, elller varför inte danskar. Mönstret känns igen. Det är läskigt.

I sin retorik och teori har de slagit fast den allenarådande sanningen i Sverige - teroin om könsmaktsordningen. Den säger att alla män ingår i en gigantiskt konspiration, och allt de gör går ut på att underkuva kvinnan. De som inte köper teorin med "könsmaktsordningen" rakt av, utan är öppna även för andra idéer, de är "borgerliga", och "nöjda" med hur det ser ut idag.

Sådana är bland annat norrmännen. Där ger man våldsamma män vård, vilket gjort att nära 80% av dem har slutat slå. Detta är dock inget för feministerna i Sverige och ROKS. Där motarbetar man istället behandling som metod. Att män skulle kunna sluta slå stämmer nämligen inte med deras teori om "könsmaktsordningen". För enligt den slår män, inte för att de ha psykiska problem, eller andra bekymmer, utan bara just för att de på så sätt behåller makten över kvinnan, och detta vill alla män göra, hela tiden.

Detta är egentligen i grunden ren marxistisk klassteori. Fast istället för klass så har vi kön. Och eftersom teroin här är sanningen, och de som följer teroin är de upplysta, och likt socialisten Linderborg, "...ser verklighetens komplexitet". De ser "strukturer" som ingen annan ser, "strukturer" som inte går att bevisa med någon riktig vetenskaplig metod. Alla de som inte håller med klassas som "borgerliga", och avfällingar från den sanna läran. Dessa mobbas, smutskastas och trakasseras tills dess de inte orkar säga emot mer utan lämnar sina uppdrag.

Denna teori är den som den socialdemokratiska regeringen har gett order om skall införas i all genusundervisning på landets högre lärosäten. Staten dikterar här vad som är sanningen, den fria forskningen förkastas. F.d. jämställdhetsminister och vice statsminister, Margareta Winberg, var ansvarig. Hon var ROKS kvinna i regeringen och hon hymlade inte i intervjun heller. Det framgick tydligt att om man har en politisk vision för att ändra samhället, då var lärosätena en självklar plats att sätta agendan och då måste man forma utbildningen efter sina politiska syften.

Feminismen ter sig riktigt, riktigt läbbig just nu. Kollektivistisk, odemokratisk, paranoid, våldsam och okunnig. Med skygglapparna på och basebollträna fram fortsätter man odla hatet mot männen i sin sekteristiska klubb. Dialog är uteslutet, nu är det krig!

När lösningen egentligen är så enkel att det är löjligt: istället för feminism - individualism!

Göran Persson ser hemska saker i samhället. Han ser halvnakna kvinnokroppar, exploaterade för att sälja shampoon och underkläder. Han ser en ökad "sexualisering av samhället". Och han är inte glad.

Vi har en sexualisering av det offentliga rummet. Överallt där vi rör oss i samhället idag har vi inte sällan kommersiella budskap som bygger på en marknadsföring som utnyttjar kvinnor och kvinnors kroppar"

Och så hotade han att göra något åt detta förfärliga som pågår. Under ett tal på socialdemokratiska kvinnorförbundets kongress där han uttryckte "...att mediernas möjlighet och rätt att publicera material, text och bilder, som uttrycker en nedvärderande kvinnosyn, kan komma att lagregleras." (Ekot)

Med de godaste intentioner i världen kan statsministern komma att skapa en ny censur-myndighet (vi har redan en för film!). Där skall det sitta människor som statsministern har godkänt; som har "rätt" värderingar och tycker "rätt" saker, och bestämma över vad som får lov att publiceras.

Detta är inte värdigt en statsminister att tycka, inte i en demokrati, inte år 2005.

När enstaka individer eller marginella grupperingar skriker efter censur för de känner sig kränkta av olika anledningar kan man höjja på ena ögonbrynnet, och det är inte mer med det. Men när Sveriges statsminister, demokratiskt vald, och ledare för vårt lands regering, börjar hota om inskränkt tryckfrihet, för att det uttrycks saker han ogillar, då är det ett reellt hot mot demokratin, som bör tas på allvar.

Tendenserna har funnits förut och pågått länge. De senaste är Pastor Green, med flera, som åtalas för hets mot folkgrupp efter att ha citerat Bibeln, islam-kritiska konstverk som tas bort från utställningar, socialdepartementets "FLICKA-kampanj" som hängde ut diverse medieprofiler med namn, adresser och telefonnummer, i syfte att klistra en sexistisk etikett på dem och få oppinion för en ändring av inehållet i medierna.

Jag har tidigare skrivit om åsiktfrihet och yttrandefrihet här, och om strävan efter att ha en politiskt korrekt press här.

Se även PJs blogg-kommentar.

Följande dialog utspelade sig på ICQ igår, fredag:
Jag: Vad händer ikväll då?
Polaren: [flickvännen] har några polare från *liten stad i småland* som kommer upp, de ska gå på grönan och jag skulle egentligen hänga med.
Jag: ok
Jag: men?
Polaren: men jag har spytt som en kalv hela dagen
Jag: whaaat?
Jag: bakis?
Polaren: nej nej
Jag: "bad burrito"?
Polaren: om vi säger såhär - lita inte på korvgubben utanför *välkänt etablissemang i Stockholm*
Jag: mmm, jag litar inte på några korvgubbar... bara på stora globala varumärken
Polaren: bra där
Polaren: men eftersom vi bor i en sån jävla håla så behagade inget globalt varumärke vara öppet
Jag: visst är det för jävligt när marknaden är begränsad...
Polaren: ja.

Slutsatserna är flera:
Amerikanska globala hamburgerkedjor är oftast att föredra, Stockholm är en liten stad och lantisar vill alltid gå på Grönan när de kommer hit :)

Svd skriver:

"Sverige kritiseras av FN:s tortyrkommitté för agerandet när två terrormisstänkta män avvisades till Egypten 2001."

Redan tidigare har både Amnesty och Human Rights Watch riktat kritik mot den socialdemokratiska regeringens hantering av de två egyptierna som utlämnades, och FN har visserligen kritiserat Sverige förut, men jag tror att det här kan komma att svida hårdare än då eftersom media har drivit denna fråga en hel del.

Bloggosfären har också gisslat regeringen hårt. HAX är nog den som jag tror har varit ihärdigast. Sen han startade sin blogg har åtskilliga postningar tagit upp fallet, och påmint om att vi inte skall glömma. Nu kommer alltså domen från några som svenska regeringen högaktar och anser vara det goda föredömmet för sammarbete i världen.

Undrar verkligen hur Göran Persson och övriga ansvariga hos regering och myndigheter skall försöka slingra sig nu. Det är inte kul att få skäll av sina idoler. Man kan hoppas nattsömnen blir lite oroligare för statsministern i alla fall.

"Jag är inte bara kvinna, jag är dessutom socialist - den kanske största provokationen. Vänstern ses som extrem, apart, grälsjuk, okunnig. I liberalernas svartvita världsbild blir varje nyansering hotfull, varje motförslag ett ”konspirationsteoretiskt” angrepp. De som ser verklighetens komplexitet och samtidigt drivs av en övertygelse stämplas som ”diktaturkramare” eller ”fascister”. Man gör karikatyr av våra åsikter. Felciterar medvetet. Sätter etiketter. Och man hånar oss när vi säger att debattklimatet är väl hårt nu, att antiintellektualismen grasserar i takt med nymccartyhismen."

Ja, det är "historikern" Åsa Linderborg på Aftonbladet, igen, denna gång som "kulturskribent".

Jag är kluven inför denna artikel; å ena sidan handlar det om hur läskigt och jobbigt det är att bli kallad glåpord, få hotbrev och känna sig hotad av okända galningar där ute som ägnar sig åt att förfölja meningsmotståndare. Det är fullt förståeligt och jag tycker verkligen inte det är något som någon skall behöva uppleva!

Men så kommer vi till det citerade ovan. Så otroligt onödigt!

1) Att vara socialist i Sverige idag är normen, inte undantaget.

2) Att Åsa Lindeborg utmålar sig själv som någon skulle tillhöra "de som ser verklighetens komplexitet" är så självgott så det förslår, och så fånigt att man skulle kunna skratta åt det, om man inte visste att detta är ett urmarxistisk och livsfarligt synsätt (för oss andra). Att de (marxisterna i detta fall, kunde varit nazister, islamister, eller andra som sett "ljuset") är de upplysta, de som har sett saningen och därmed vet vad som måste göras, och därför kan ursäkta alla metoder för att nå dit. Det synsättet är en av de största anledningarna till socialismens förtryck.

3) Värst är dock påhoppet på liberaler. Att socialisten Linderborg inte förstått att liberalismen, som har sitt hjärta och ursprung i upplysningsfilosoferna, i ifrågasättandet av makten och rådande ordningar, som försvarat individen mot förtryck, och är därmed den mest toleranta ismen, fårvånar mig inte i och för sig.

Men vad Linderborg försöker göra är helt enkelt att svartmåla liberaler och antyder i artikeln att det är de som säkert ligger bakom flera av hoten och okvädningsorden. Alltså, vi liberaler, som i alla tider stått upp och försvaratt bl a Åsa Linderborgs rätt att få säga och tycka vad hon vill! Och det är detta man får tillbaka alltså. Vilken oförskämdhet, vilket förakt, och vilken ignorans!

Se även från Subjektiv.se's inlägg - Det är inte okej

i Aftonbladet gör "historikern" Åsa Lindeborg och Erik Wijk ännu ett groteskt utfall mot USA och alliansen i Irak och ger sitt oreserverade stöd för de terrorister som bombar och mördar, inte bara amerikanska och alliansens mål, utan även sina egna medborgare; män, kvinnor och barn på väg till skolan, jobbet eller moskén. De kallar dem för "motståndsmän", motståndsmän mot demokratin och mänskliga rättigheter i så fall. De ljuger dessutom om siffror för antalet döda, och hänvisar till källor som är grovt antisemitiska.

Nå, detta har flera redan skrivit om: Alicio, HAX, Johan Norberg, Dick Erixon, mf l.

Det är så smaklöst att dessa två personer, i allians med terroristerna, påstår sig företräda det Irakiska folket. Ett folk som trotsade våldet för att skapa en demokratisk stat.

Men, som jag tog upp igår så kvalar dessa två figurer in bland de främsta i gruppen av de gapiga kritiker som är så väldigt glada i att ta ställning mot. Och lika konskevent undviker de att ta ställning för ett alternativ. Vilken är deras vision av Irak? Är det ett land där en galen diktator kan fortsätta att mörda och plåga tusentals ur sin egen befolkning. Som startar krig mot sina grannländer och där förföljelse och gasattacker mot landets kurder kan fortgå ostört?

Jag kan förstå om de inte vill skylta med denna åsikt, men så länge de inte kan redovisa någon annan, så är det status quo vi måste anta att de vill ha, i bästa fall... vilka andra mardrömsvisioner de kan tänkas ha vill jag helst inte fundera på.

Nu kritiserar Järnvägsstyrelsen de borgerliga för att ha låtit sig fotograferas ståendes på rälsen framför tåget de gjorde sin kampanjresa... Men Herre Jesus Amalia, har de inget vettigare att göra om dagarna än gnälla över en sån här ringa överträdelse som dessutom gjordes under högst kontrollerade former och av vuxna människor?

Det här är så typiskt svensk byråkrat-tönterier som bara minskar respekten för myndigheters arbete när det väl är viktigt.

Har tidigare skrivit om att den brittiske politikern George Galloway som med stor sannolikhet är inblandad i olja-mot-mat programmets muskandaler.

Nu har Galloway vittnat inför en senatskommitté och där bedyrat sin oskuld:

"I have never seen a barrel of oil, owned one, bought one, sold one, and neither has anybody on my behalf."

Det där sista, "on my behalf", kan visa sig ödesdigert, då det finns Irakiska dokument som påvisar motsatsen om de visas vara äkta. Detta kunde inte styrkas vid ett tidigare tillfälle, men det kan komma att ske nu, då en av de välgörenhetsorganisationer som Galloway arbetat med lovat att sammarbeta för att reda ut affären. Är dokumenten äkta åker Galloway dit för mened. Till att börja med. Sen kan de även börja nysta upp hans inblandning i skandalen. Personligen tror jag inte ett ögonblick på att karln är oskyldig. Nu återstår att se vad som kan bevisas.

(via Alicio)

USA gör under tiden sitt bästa för att städa upp och skipa rättvisa bland de sina som varit inblandade, t ex företaget Bayoil, samt om bland annat krigsfartyg ämnade att stoppa smugglingen har sett mellan fingrarna och låtit oljelaster passera. All heder åt amerikanarna här, som tar tag i detta och inte hymlar.

Robert Parton, som ingått i utredningen av skandalen, avgått i protest mot att anklagelser mot FNs generalsekreterare Kofi Annan tystas ned. Annans son, Kojo, figurerar i härvan genom ett schweiziskt företag.

Att det är något ruttet i FN, det står nu mer klart för de flesta som har ögonen öppna, frågan är om detta tillåts granskas hela vägen?

Idag har Expressens kulturchef Per Svensson en bra artikel om tryckfriheten på SvDs debattsida. På pressfrihetens dag gick SvD ut med frågan:

"Är verkligen det största problemet med svensk offentlighet i dag att det skrivs för mycket som är vulgärt och påträngande?"

Per Svenssons uppfattning är att från många håll verkar svaret bli "Ja". Att det är viktigare med ordning och reda, sedlighet och korrekthet, än med frihet.

"I den svenska mediedebatten kan man inte sällan tycka sig skymta en föreställning om tryckfriheten som ett slags branschstöd, en statlig subvention, som medieindustrin måste göra sig förtjänt av genom gott uppförande och social samarbetsvilja."

Bantar-bilagor, sex-shocker, knarkade dokusåpakändisar, paparazzi-reportage och annat som anses vara medial "dynga" ses inte med vänliga ögon. För sedligheten och korrektheten måste värnas och då måste pressfriheten ifrågasätts, om än indirekt och i förtäckta ordalag.

Frågan är vilka metoder de som står upp för sedligheten är beredda att ta till för att "rensa upp" bland ogräset? Men, som vanligt bland dessa ifrågasättare så är de mest glada i att just ifrågasätta, det är i sig självt det viktiga och det är deras "grej" att göra. Några konstruktiva förslag, något att verkligen diskutera, får man ytterst sällan höra.

Med förebilder som Noam Chomsky och Naomi "no logo" Klein har vi fått en "Ifrågasättarvänster"; det är de som är samhällsmedvetna och kritiska, de som säger "nej", de som uppmanar till mer "diskussion" och "dialog", de som "värnar det offentliga rummet", de som demonstrerar mot allt möjligt men aldrig för, de som kritiserar till höger och vänster, och de som anser att det är så mycket som är "fel" i samhället idag, men som aldrig visar upp sin egen vision av det goda samhället.

De är tyckare utan åsikter.

SSU tappar 32% av sina medlemmar efter revideringen. I ett pressmeddelande säger förbundssekreterare Sara Heelge Vikmång "att så många nu väljer att lämna SSU tyder på att det har funnits felaktigheter i medlemshanteringen".

"Felaktigheter"? Nä nä, fusk kallas det. DNs avslöjanden i kronologisk ordning finns här.

Sara Heelge Vikmång ställer inte upp för omval till styrelsen nästa år, på grund av avslöjandena, kan man misstänka.

SSUs ordförande, Ardalan Shekarabi, kommer att avgå nu till sommaren på grund av bidragsfusket för sin valkampanj till ordförandeposten.

Barn- och ungdomsministern Lena Hallengren är inblandad i fusket från tiden då hon var ordförande i Kalmar.

Även skolministern Ibrahim Baylan har påvisats inblandad från sin tid som ordförande i Umeå, och då myglades det inte bara med medlemar, utan fuskades också i val.

Finansminister Pär Nuder var inblandad i omfattande medlems- och bidragsfusk under sin tid som ordförande i Stockholms län.

Nu väntar vi på polisutredningarna av bidragsfusk som pågår mot några av förbunden.

Statsminister Göran Persson har dock fullt förtroende för sina ministrar.

Frågan om förtroende får vi dock anledning att återkomma till i september 2006.

"De varnar för att vi håller på att äta ihjäl oss. De varnar för en fetmaepidemi som skördar hundratusentals liv varje år, som växer okontrollerat och som bara kan motas genom omfattande statliga åtgärder. De representerar regeringen, myndigheter och medicinsk expertis. Nu kan du läsa om varför de har grundligt fel."

Mattias Svensson har skrivit en bok som jag verkligen ser fram emot att få "sätta tänderna i" om man säger så!

Kommer ut på Timbro den 20e maj!

I en artikel i Svd Näringsliv påpekar Lars Calmfors, som är ekonomiprofessor vid Stockholms Universitet, att de (t ex regeringen) som säger att Sverige står sig bra i konkurrensen och att ekonomin jämförelse med EU är god, har för låga ambitioner.

"Svenska politiker måste sluta jämföra Sverige med det ekonomiskt svaga EU-området."

Helt rätt, EU ÄR ett stagnerat område! Det nya och fräscha kommer från de nya medlemmarna i östra Europa. Flat-tax, hög tillväxt, dynamiska ekonomier. Konkurrensen kommer nu främst från den stora tigern - Kina.

"Det är egentligen lite skrämmande eftersom det inte beror på att vi för en särskilt bra politik utan på att många länder för en ännu sämre".

Men Europa blundar för sin egna inre problem. Politikerna kämpar emot varje förändring som skulle minska välfärdsstatens omfattning och betydelse, mot varje avreglering som skulle förbättre handeln, mot varje skattesänkning som skulle öka köp- och konkurrenskraften.

EUs fyra friheter, vilka var anledningarna till att jag röstade för medlemsskapet med ett rungande "JA" en gång i tiden verkar blir mer och mer kringskurna. När hörde någon dessa användas i debatten senast? Ja, det var väl vid medlemsskapsomröstningen?

Bloggandet har legat på lite is här senaste dagarna, vilket i huvudsak beror på fint väder, sociala engagemang och att jag varit igång med att hitta ett nytt boende, vilket tillslut skedde idag! Flyttar till en större bostad och utökar med +1 av de trivselfaktors "B" som en bostad behöver enligt mig:
Bredband - check!
Balkong - check!
Badkar - uncheck.

Två av tre är inte så tokigt. Balkong i väst blir fin för att chilla på sommarkvällarna :)

Det visade sig var Monica Zetterlund som var den döda kvinnan i lägenhetsbranden. Mycket tragiskt. Jag har uppskattat hennes röst i jazzen mycket, men också hennes humor i t ex Hasse och Tage-produktioner.


Nu får du sjunga jazz med de stora någon annanstans, Monica.

DN rapporterar att någon form av uppror pågår i staden Andisjan i östra Uzbekistan sedan natten till idag (fredag). Regeringsstyrkor står emot civilia demonstranter och någon form av beväpnad rebellgrupp. Läget är oklart.

Expressen skriver ungefär lika långt som DN. TT har en kort notis. Aftonbladet och SvD skriver än så länge inget alls.

Och så det som verkligen slår mig; varför länkar de inte till mer information, alternativa källor, etc? Varför utnyttjar de inte Internets grundidé som ett länkande medie?

Rädda för "tappa" läsare från sin egna site genom att länka till "konkurrenter? För mycket jobb att hålla koll på att det de länkar till stämmer och är relevant? Eller har de helt enkelt inte begripit den funktionen...?

Kära läsare, delta gärna i Hans Kullins (Media Culpa) bloggläsarundersökning.

Enkäten tar bara ett par minuter och är helt anonym. Resultaten kommer presenteras på kullin.net sen.

Dessto mer svar, dessto bättre underlag för en bra bild av blogg-sverige.

Under en promenad efter jobbet satte jag mig ner och vilade invid Karlbergs kanal och tog ett kort med mobilen:

Två framstående politiker, en britt och en fransman anklagas nu av FNs utredare av "Olja mot matprogrammet" för att ha tagit emot stora mutor från Saddam Hussein i utbyte mot sitt stöd för regimen.

Vilka det är? George Galloway och Charles Pasqua.

Galloway som gjort en del väsen av sig och lyckades vinna ett valdistrikt nu den 5e maj. Blev utsparkad ur Labour på grund av sitt motstånd mot Irakkriget. Att han själv hade nära relationer med Saddam och lär 1994 ha sagt "Sir, jag saluterar ert mod, er styrka och er outtröttlighet" när han skakade hand med diktatorn (från Alicio), säger väl allt om hans inställning.

Och Charles Pasqua?, han är före detta inrikesminister i Frankike. Ingen liten fisk det alltså.

Båda förnekar givietvis all inblandning, men bevis i form av brev, kontrakt och vittnen lär tydligen finnas.

Från Instapundit, som länkar till FOX News.

Henrik Alexandersson är nog faktiskt något på spåren här om det stämmer som han skriver, att (S) försöker stoppa Riksrevisorernas rapporter.

Anledningen är att det i den framkommer det som alla egentligen redan vet, att regeringen fifflar med redovisningen av statsfinanserna. I revisionen fins det svart på vitt. Att de nu verkligen försöker dölja detta genom sådant här uppenbart fulspel är faktiskt häpnadsväckande och det vore konstigt om Martia Ulvskog inte fick en ytterliggare anledning att tala om "mediala konspirationer".

Jag tycker det finns mycket som talar för att den nya lagen mot mobbning och sexuella trakasserier i skolorna som skolminister Ibrahim Baylan nu presenterar är både bra och nödvändig.

"Vi kommer att lagstifta om förbud mot diskriminering och sexuella trakasserier i skolan."

Att skolan, som huvudman, också kan ställas som del eller helt ansvarig, och ersättningsskyldig, är också bra på ett sätt, då det förhoppningsvis skapar incitament att redan från grunden skapa en lugn och god skolmiljö.

Men det är också bara ett halvt förslag som mest riktar sig mot att begränsa symptomen från den miljö som den svenska flum-skolan skapat under flera decennier. Kraven på kunskaper i de mest basala ämnen som att läsa, skriva och räkna har minskat. Skolan har blivit en trött institution och det är efter många år av skarp borgerlig kritik mot den förda skolpolitiken som saker börjar hända. Det är också val nästa år och vänsterregeringen måste kunna peka på genomförda åtgärder, som faktiskt är mot sin egna förda politik.

Vad är det då som är den halva som saknas? Ja, det är naturligtvis vilka krav som skolan kan ställa på eleverna! Ordning och reda i klassrummet t ex. Att en lärare inte kan tvinga eleverna stänga av mobiltelefoner (och ta ifrån dem luren om de vägrar), vilka självklart stör undervisning, är mycket märkligt. SMSa, spela mobilspel, eller prata i telefonen får man göra på rasterna, punkt. Vad är konstigt med det?

Betyg, där ogiltig frånvaro (dvs skolk) redovisas borde vara självkarheter, och nu föreslår Skolverket att de dessutom skall komma i årskurs sju liksom att man i mellanstadiet kan få betygsliknande omdömen, som en vägledning hur barnet ligger till.

Skolverket svänger alltså i denna fråga från tidigare ståndpunkter, och får stöd även av Lärarnas riksförbund, men skolministern fortfarande ändå motvillig. Johannes Åman på DN förklarar dock bra idag om vad betygen har för funktion:

"Medan arbetslivet rymmer såväl omedelbara risker som möjligheter till ekonomiska belöningar saknas detta i elevernas värld. Eller rättare sagt: det dröjer lång tid innan priset för försummelser och tillkortakommanden måste betalas. Betygen fyller ut detta glapp. De gör priset för misslyckade studier synlig."

Betyg är inte till för att "skilja agnarna från vetet" eller skapa någon form av elitklasser, utan för att tidigt kunna fånga upp och hjälpa de som halkar efter av olika anledningar. Det är bra för eleverna!

Den mycket intressanta bloggen Fria Iranvänner skriver om att en iransk delegation besöker Cuba:

"They discussed ways to increase the two regimes political, economic and cultural cooperation. The two governments also signed a agreement on political cooperation in areas of foreign policy and international issues."

Jodå, diktaturer gillar och förstår varandra. Vad samma blogg också rapporterat om är att europaparlamentariken Emma Nicholson (England) nyligen besökte Irans president Khatami för en “international campaign to boost dialogue among civilisations”.

Vad är det som europeiska politiker inte fattar vad gäller Iran? Hur kan de inte förstå dubbelspelet som dess regim håller på med? Har de missat att det är en av världens mest förtryckande regimer, som medan högra handen skakar hand och ler mot väst, tar den vänstra i hand med diktaurer som Cubas.

Hur naiva är vi i europa egentligen?

Idag i DN Ekonomi går även Ams-chefen Anders L Johansson ut med samma lösa påståenden som LO om räntepolitiken och arbetslösheten, vilket jag skrev om i början av maj.

"Det går inte att ta fram strikta vetenskapliga belägg för det, men vår bedömning är att det rör sig om 50.000 jobb som vi har förlorat på grund av en felaktig räntepolitik i Sverige. "

Nä just det. Inga vetenskapliga belägg var det. Hade det funnits ett samband hade det nämligen funnits belägg, strikta eller ostrikta (fråga inte mig vad som är skillnaden).

Att försöka ge Riksbankens räntepolitik skulden är befängt. Som jag skrev då så är inte räntan problemet utan; "vilka är villkoren för företagande, och för företags vilja och möjligheter att expandera?". Det måste finnas företag som kan anställa, som har råd att anställa, och som ser en framtid, där de inte behöver sparka de nyligen anställda så fort konjukturen vänder ner en smula, något som är otroligt kostsamt för ett företag.

Jag betvivlar att ens alla regeringens AMS-miljarder till åtgärder, alla sjukskrivningar, förtidspensioneringar, och alla andra sätt att försöka få ner siffrorna för den så kallade "öppna arbetslösheten" (som är något helt annat än den faktiska) kommer att lyckas. Målet är (som det varit under hela mandatperioden) att den skall ha sjunkit under fyra procent till den här tiden nästa år. Lyckas de lovar jag att äta upp mitt tangentbord... :)

Global Intifada kallar sig en grupp som under hösten och våren utfört "aktioner" mot bland annat danska ambassaden då en ambassadbil sattes i brand (som dessutom senast igår fick ett brev med än så länge okänt vitt pulver i) och samma sak mot ryska ambassaden som också fick en bil eldhärjad av en brandbomb.

Global Intifada säger att:

"På samma sätt som imperialisternas trupper dagligen attackeras i Irak, ska de räkna med att bli attackerade världen över."

De har tidigare sagt att de inte vill skada några människor, men vem vet när det sker ett misstag? Och vilken utveckling kommer deras metoder att få? En sådan här grupp kan mycket väl radikaliseras ytterliggare när de märker att de inte får gehör för några av sina krav eller budskap. Deras strategier och metoder blir allt mer våldsamma och dåden större och mer spektakulära. Aktionerna har pågått sedan 2003, men än så länge har inga framsteg mot något gripande skett så vitt jag vet eller hört om. Några starkare reaktioner från svenska politiker har inte heller märkts, men det är hög tid att stoppa dårarna innan någon skadas på allvar...

Trött på Fab 5, och hela den där grejjen med metrosexuella män som vaxar, fönar, lär sig uttrycka känslor, och så vidare?

Kolla in Levi's motreaktion!

(via Erixon.com)

Idag, i Stockholm, demonstrerar Skattebetalarnas förening och Villaägarnas Riksförbund mot landets mest orättfärdiga och fula skatt - fastighetsskatten.

"Demonstrationen startar 16.30 med en samling i Kungsträdgården därefter sker avmarsch mot mynttorget. 18.00 startar utfrågningen av riksdagspartierna."

Liksom inför årsmötet i Malmö hotar dock mörkermän från Nationaldemokrater och Sverigedemokrater att "kapa" demonstrationen. Att de går med och rider på Skattebetalarna varumärke är helt oaccepteabelt. Deras agenda är inte Skattebetalarnas och om de stör demonstrationen hoppas jag polisen kan mota bort dem!

Kan själv inte gå med, men jag passar på att skandera lite här:

Slopa fastighetsskatten nu (och alla andra skatter också)!

Munkhammar.org citerar från George Bush tal i Riga med anledning av andra världskrigets slut. Jag vill citera ytterliggare mer. Här är ur ett stycke i slutet:

"Yet the great democracies soon found that a new mission had come to us -- not merely to defeat a single dictator, but to defeat the idea of dictatorship on this continent. Through the decades of that struggle, some endured the rule of tyrants; all lived in the frightening shadow of war. Yet because we lifted our sights and held firm to our principles, freedom prevailed. "

Att bekämpa hela idéen med diktatur, smaka på den igen - att bekämpa diktatur som idé! Där i den tanken ligger hela poängen med strävandena efter demokrati i Irak och resten av Mellanöstern. Endast i att helt krossa och avfärda idéen om att diktatur någon gång är att att föredra framför demokrati kan man vinna hela segern. Freden är inte vunnen förrän friheten är införlivad i freden.

Om några år tror jag vi kan få höra dessa ord om Mellanöstern!

Läs gärna hela talet här.

SvD rapporterar, men får till det fel redan i ingressen

"I takt med att bloggarna blir en allt viktigare nyhetskälla, ställs högre krav på trovärdigheten på sajterna."

Bloggare är väldigt sällan ute och skapar egna nyheter. De är dock en mer och mer betydelsefull plats för subjektiva kommentarer, analyser, debatter och granskning av nyheter och rapportering från etablerade medier.

Bloggar kritiseras därför till viss del, speciellt från etablerade medier, för att inte granska sina källor och istället sprida osanna rykten. Men, betänk då att de som bloggar måste alltid länka och hänvisa till sina källor för att vara trovärdiga! Läsaren kan alltid kontrollera själv genom att följa länkarna. De som inte länkar tappar i trovärdighet, och de som visas sprida felaktigheter tappar ännu snabbare anseende.

Tväremot för dagens mainstream-media där det är avsändarnamnet som står för garantier för tillförlitlighet och relevans. Vi tar för givet att det som skrivs är rätt. Vi har också länge tagit för givet att rapporteringen är så objektiv som den påstår sig vara. Något som bloggvärlden nu gång på gång bevisat vara falskt på många håll.

Utvecklingen är minst sagt spännande och (cliffhanger!) jag lovar att snart återkomma med lite mer djuplodade reflexioner om media och bloggande framöver!

I landet råder åsiktsfrihet och religionsfrihet. Du får lov att ha vilka åsikter du vill. Du kan tycka att alla högerhänta vita män i 40-års åldern är gubbslem och bör kastreras, liksom du får lov att tycka att bögar är äckliga och att de kommer brinna i helvetet, för att det möjligtvis står så i Bibeln (jag har inte läst och kollat).

Det råder dock inte yttrandefrihet, d v s du har inte friheten att säga och skriva vad du vill, trots att det bara vore att uttrycka de åsikter, eller den trosuppfattning du säger dig ha. Orsaken till dessa inskränkningar sägs vara för att skydda oss, dels från uppvigling mot minoritetsgrupper, dels från att minoriteter skall "kränkas".

Men vad är åsiktsfriheten och religionsfriheten värd när du inte har rätt att ge uttryck för den samma?

Min enkla poäng är att hur idiotiska åsikter någon än må ha, bör de ha rätt att uttala dem. Ljuger, förtalar eller uppviglar man så finns det redan lagstiftning mot detta, och kanske skulle de lagarna kunna skärpas och straffen kunna ökas istället? Lagen om hets mot folkgrupp är dålig, då den är dels kollektivistisk (den sätter vissa gruppers intresse av att slippa bli "kränkta" högre än andras) och är dels uppenbart svår att tolka.

Dessutom borde man vara förmögen att bemöta inskränkta och korkade åsikter med starka och kloka argument istället för att inta en offermentalitet och ropa på lagstiftning. Det är en svårare och hårdare väg, men klart vinnande i längden!

Så skall Pastor Greens fall tas upp av Högsta Domstolen. HD granskar dom om homohets skriver SvD idag.

Ok, gott så. Då kanske vi kan få ett klargörande om tillståndet för yttrandefrihet i landet. Skall man kunna åka i fängelse i ett demokratiskt land för att man säger idiotiska saker?

Rasmus har ett kul inlägg på Copyriot om en "100% icke-personlig blogg", och avslutar desutom med några intressanta iaktagelser om bloggande i övrigt:

"För bloggar är ju inte intressanta som blotta "personliga dagböcker". Snarare har de vuxit fram som ett dubbelt infångande mellan webbsidans länksida och "nyheter"-sida. Kommentarer kring länkar som växer till texter, och texter som kan rymma spretigare resonemang på kort plats genom att länka."