Spookhead

Försvinner iväg söderut mot medelhavet nu idag och blir borta till söndag. Bloggningen kommer med intill visshets gränsande sannolikhet ligga helt nere. Tills dess får ni ha det så bra!

Saddam Husseins främste svenske beskyddare och försvarare, Jan Guillou, skriver av sig sitt hat mot väst i Aftonbladet idag. På över fyratusen tecken hinner han med att förklara att "kriget mot terrorismen" är ett krig mot muslimer (inte islamister alltså utan alla - "den muslimske fienden" som han skriver), att folkpartiet är krigshetsare, och att borgerligheten är ett större hot mot demokratin än al-Qaida.

Guillou som har jämfört USAs inmarch i Irak med Hitlers inmarch i Österrike. Som efter en vistelse i Irak på 70-talet (efter att Saddam varit envåldshärskare i flera år) ändå ansåg att Saddam var en progressiv ledare och att Bath-partiet i det närmaste liknade goda socialdemokrater och var populära härskare i Irak. Ja, så går det när man låter sig duperas och man bara får se det som regimen vill att man skall se. Den duktiga och ifrågasättande journalisten Guillou lös med sin frånvaro och istället lät sig den socialistiske "vännen av islam" Guillou luras och förföras av en diktator som han inte VILLE skulle vara ond. Då, liksom nu, väjer Guillou att bara se det han vill se.

Men visst är Guillou märklig? Han som trots allt är en bildad man, en journalist som bevisligen är duktig på att avslöja korruption och maktmissbruk. Hur kan han missa, eller snarare medvetet välja att bortse helt ifrån att Gulfkriget var en sista utväg, då Saddam vägrade dra sig tillbaka från Kuwait som han ockuperat, och att USA med FN-mandat därför befriade Kuwait.

Han väljer också att framställa krigen i Irak och Afghanistan som helt oprovocerade påhopp ifrån USA och Bush. Inte att de var svar på krigshandlingar från terrorister, med bevisligen anknytningar och baser i Afghanistan. Och Irak som reaktion mot Saddams vägran att sammarbeta fullt ut med FN. Istället vräker han ur sig cynismer som:

"Antalet civila dödsoffer i de två okuperade länderna är svåra att beräkna, men borde väl ligga någonstans mellan 50000 och 100000. För dem hålls inga tysta minuter. Men det är klart, räknar vi in det första kriget mot Irak, 'Gulfkriget', så tillkommer mer än en miljon offer. Inte heller för dem några tysta minuter."

Var han får sina siffror ifrån vet jag inte, men över en miljon döda i Gulfkriget ställer jag mig oerhört tveksam till! Hur som helst kan man fråga sig hur många tysta minutrar Jan Guillou har hållit för de som dog 11/9 i WTC? Eller för de som dog av Saddams invasion av Iran, eller Kuwait, eller för de kurder som dog i Halabja efter Saddams giftgasattack?

Nä, Guillou verkar vilja se islamisterna som oskyldiga offer som skall lämnas ifred att bomba Israel och införa sina pre-medeltida lagar och ideal i de samhällen där de får härska ostört.

Guillou ser gärna sig själv som islams vän, och bästa "förståsigpåare" här i Sverige, men egentligen är han dess inre fiende. När personer i väst, likt Guillou, ursäktar terrorn, kommer också viljan hos muslimer i stort att minska när det gäller att ta itu med sina egna terrorister och extremister. Om Guillou, som bor i väst, ursäktar terror och krig som utförs av extrema muslimer, varför skall då mer moderata muslimer själva ta avstånd och se till att de som begår brott i islams namn blir marginaliserade och uthängda som just extremister istället för martyrer? Se Dick Erixons flera bra inlägg om detta här, här och här.

Många upprörda röster nu om polisens agerande och om de, däribland mig, vilka ser händelsen som ett tragiskt misstag, men samtidigt ett misstag som måste ses i sitt sammanhang. Två veckor tidigare hade fyra bomber briserat vilka dödade 52 människor. Polisen går på högvarv, man är stressad. Ett flertal nya attentatsförsök sker bara två veckor efter och i den vevan händer följande:

1: Jean Charles de Menezes lämnar sitt hus som är under polisens bevakning och han anländer till stationen Stockwell. Han har på sig en vinterjacka vilket ser misstänkt ut.
2: Vittnen uppger att han "plankade" in över sprärrarna och tar sig mot plattformen.
3: Han springer ner, efter att ha konfronterats av en stor mängd civilklädda poliser. Han försöker ta sig ombord på ett tåg.
4: Han stannar inte på uppmaningar från poliserna och när han tar sig ombord på tåget hinner poliserna ikapp och han faller (eller knuffas) till marken och blir skjuten.
(från BBC)

Frågor kvarstår som vi kanske aldrig får svar på. Varför sprang han? Varför följde han inte polisernas uppmaningar? Han borde ha insett att vilket annat skäl han än kunde ha för att springa, så vore det småpotatis mot att vara jagad av tjugo poliser med order att skjuta för att döda misstänkta terrorister. Läget var och är fortfarande oerhört tillspetsat.

Muslimiska grupper i London säger samtidigt att "De är oroliga över att det faktum en av de misstänkta har asiatiskt ursprung kan leda till att polisen ser muslimer som måltavla" (SvD) Ja, vilka är det som sprider terrorn? Självfallet ses muslimer (islamister) som "måltavlor". Ordvalet "måltavla" är naturligtvis till för att misskreditera polisen, när ordet "misstänkta" borde vara det korrekta. Men om inte muslimer ses som misstänkta vore det väl rätt konstigt? Det är inte buddistiska munkar i alla fall.

"Men han [Ian Blair] sade också att trots denna tragedi kvarstår ordern till alla poliser i Storbritannien att skjuta misstänkta självmordsbombare i huvudet, om de finner det nödvändigt."

Självklart. Man ger inte en terrorist chansen att utlösa sin bomb bland hundratals människor genom att skjuta honom i benet, eller i kroppen, där det kan finnas sprängämnen som då utlöses.

Jag skäms inte för att stå på polisens sida i detta tragiska fall. Inte med den information som idag finns tillgänglig. Återstår att se vad utredningen kommer fram till.

Fredrik Malm och Gulan Avci (fp) skriver idag en gripande skildring i Expressen om den numera avsatte diktatorn Saddam Husseins avskyvärda brott mot människorna i den kurdiska byn Halabja, vilken anfölls med kemiska vapen av irakiskt stridsflyg 1988.

"I Sverige välkomnas anländande bilister av glada skyltar och symboler vid landskapsgränserna. I Halabja möts vi av en plåtskylt med fyra bilder på lemlästade barn. När taxin kränger fram längs de trånga gatorna ser vi en stad utan liv. Det är fattigt och mycket religiöst. Hus ligger fortfarande i ruiner sedan bombningarna. På den stora begravningsplatsen är gräset klippt och gravarna står välskötta i räta led, men bara meter utanför ligger bråte och rester av cementblock slängda på jordhögarna. Det är tragedin och minnet som vårdas."

Folket i Halabja är idag oförmögna att gå vidare efter tragedin. Nu önskar de att få rättegången mot antingen Saddam själv, eller hans högra hand "Chemical Ali", förlagd till just Halabja.

Hur det än går med den saken, så får vi hoppas att en rättegång och efterföljade domslut leder till att folket i området kan släppa sorgen som nu håller på att kväva livslågan, och istället förmå dem att gå vidare och börja leva igen.

En misstänkt bombman har skjutits till döds efter en jakt i Londons tunnelbana (på stationen Stockwell). Enligt polisen och vittnen hade mannen en lång rock och det skall ha synts kablar som hängt utanför kläderna. Efter att ha passerat spärrarna och kastat sig in på ett fullsatt tåg fick polisen tag i honom, tryckte honom mot marken och sköt honom med fem skott.

Nu kan vi bara vänta på uttalanden från diverse proffstyckare som anser att polisen agerat fel, överilat och för våldsamt och farligt och att det liknade en avrättning. Men det måste ses som ett korrekt handlande hur som helst:

1) Om han var terrorist med ett bombbälte. Ja, man gör liksom inget "lugnt gripande" av någon som hotar att spränga sig själv och massor med andra människor till döds. Man stoppar den personen med alla till buds stående medel, så fort man bara kan. Det stod mellan han eller dem.

2) Om han var oskyldig. Ja, om man i dessa tider springer från polisen och beter sig på ett sätt så man kan misstänkas vara terrorist. Ja då får man nog skylla sig själv rätt mycket.

Länkar: AB, DN, Expressen, SvD

Uppdatering:
Terroristkramaren och f d Ung Vänsters orförande Ali Esbati har redan hunnit med att kritisera händelserna, han väljer att kalla det just för en "utomrättslig avrättning". Det är bra att Ali vet vad som hände. Hade Ali hellre riskerat att en bomb briserat och dödat en okänd mängd oskyldiga londonbor? (länk till Alis blogg-inlägg)

Efter att läst kommentarerna till senaste Och Världen Skälvde-citatet på Federleys blogg, så tänkte jag efter vem i den borgerliga alliansen som har störst möjlighet att personifiera Jahn Galt och få Sveriges motor att stanna?

Maud Olofsson
Prognos: Måttlig. Är allt för framåt. Vill dock sätta stopp för facket.

Göran Hägglund
Prognos: Dålig. Kan på sin höjd kan få kyrkklockorna att stanna.

Lars Leijonborg
Prognos: Dålig. Skulle aldrig få åhörare att stanna och lyssna till ett av sina tal som varade över 70-sidor.

Fredrik Reinfeldt
Prognos: Måttlig. Han har dock lyckats få moderaterna att inte bara stanna utan även backa på fler punkter.

Så, behövs det då en riktig John Galt? Svaret blir nog nej. Jag tycker nog att dagens sosseregering verkar göra jobbet rätt bra själva.

För er som inte fattar ett jota av det här, se denna länk.

I SvD intervjuas franska bönder om jorbruksstödet och Blairs vilja att minska det. Utalandena kommer från franska storbönder.

"Det enda britterna gett oss är galna ko-sjukan. Sen vill de inte betala för EU:s budget! Egentligen borde vi vara hårdare mot britterna. Och kanske mot en del andra också som inte vill ställa upp."

Så talar en fransk bonde som vill behålla de jättesubventioner europeiska skattebetalare tvingas stå för. Endast för att även behöva betala överpriser för varorna när de väl finns i affärerna. Bönder i länder utanför EU som kan producera billigare stängs ute och konkurreras ut genom att EUs överskott av subventionerade varor dumpas på världsmarknaden. Detta sker inte av några "giriga multinationella storföretag med profiten lysande ur ögnen", det sker av socialistiska politiker.

Citatet ovan är ett klockrent exempel på den anda av "solidaritet" mot de som inte gör som de tycker. Gör som vi säger, ställ upp på våra villkor - annars blir det hårda tag.

"Jordbrukspolitiken är faktiskt nästan det enda gemensamma EU har. Och att attackera den nu när vi får nya medlemsländer som också har behov av den är minst sagt egendomligt."

Så säger en annan storbonde, en sorts "storkapitalist" med norma ägor. Han påstår sig tala för de små stackars nya bönderna från fattigare länder. Han vet att deras "behov" är bidrag, subventioner och skydd från konkurrens. Inte fria marknader att producera och sälja efter bästa förmåga. I själva verket skiter han naturligtvis fullständigt i bönderna i till exempel Polen. Han är endast intresserad av att behålla sina egna oförtjänta privillegier.

I de franska böndernas och socialisternas värld skall behov går före rättvis belöning för produktivitet. Behov och ersättningen i form av subventioner som de och deras män i EU-parlamentet lobbar och röstar för. Men det är alltid någon annan som tvingas betala. Du och jag när vi köper mat, och i ett längre perspektiv, icke-europeiska bönder som försöker konkurrera, som försöker överleva.

Det här vansinnet kan inte få fortsätta.

Thomas Gür gör idag på SvDs ledarsida en klarsynt, men också skrämmande, iaktagelse om fackföreningarna och deras makt, och det språk de nu öppet börjar använda. Det började under en blockad av ett skolbygge i Waxholm, där anslutna byggnadsarbetare skanderade "Go home" åt sina lettiska bröder, vilka jobbade på bygget. Det var gräsrötterna. Nu sitter LO (Ingemar Göransson, LO:s utredare) i TV-sofforna och kallar lettiska arbetare för "sopor".

"I en fem minuter lång diskussion om erbjudandet från ett bemanningsföretag att för 75 kronor i timmen och helt lagligt hyra in lettisk arbetskraft kallar Göransson fem gånger denna arbetskraft för 'sopor' som ska "bäras ut" för att 'hålla rent'."

Det är bara inskräkt smygrasism och mycket illa i sig, men det mest avslöjande är att han också avslöjar den innersta roten till LOs existensberättigande:

"Därför organiserar sig svenska byggnadsarbetare i fackföreningar Facket har två uppgifter. Det ena är att se till att jag får det bra. Den andra är att se till att andra inte är billigare än mig, för vem vill betala mig om andra jobbar så här."

LO's uppgift är att agera priskartell, att hindra konkurrens, att stoppa den som gör samma jobb billigare! Att hindra vanligt folk från att få jobb utförda till rimliga priser.

Gür förklarar också varför språkbruket nu är så oborstat och så tydligt:

"Facket måste helt enkelt tvångsvägen kunna "se till att andra inte är billigare än mig". I Sverige fick fackföreningarna statens våldsapparat bakom sig för att kunna utöva detta tvång, i USA fick de liera sig med frilansande våldsutövare. (Maffian, min anm.)"

"Med statsmakten i ryggen kunde också det svenska fackets språk bli mildare - men när priskartellen hotas lossnar tungans band, och då kan också en organisation, vars ordförande alltid sitter i regeringspartiets verkställande utskott, beskriva medborgare från ett grannland, tillika medlem av EU, som avskräde som ska bäras bort."

Detta är svenska LO. Detta är den arbetarrörelse vi har. Detta är den arbetarrörelse som kallar sig solidariska. Detta är den arbetarrörelse som kallar sig rättvisa. Detta är den arbetarrörelse som styr Sverige.

Och i en artikel om händelserna i föregående inlägg här så hävdar TT (från SvD) att:

"Det är första gången Israel lämnar ockuperad palestinsk mark (Gazaremsan, min anm.)."

Och i meningen efter:

"Efter fredsavtalet med Egypten 1979 lämnade Israel den egyptiska Sinaihalvön, som intogs under sexdagarskriget 1967."

Men Gaza var redan ockuperat av Egyptien -67 och togs först efter att Israel blivit attackerat av Egyptien (sexdagarskriget). Det är alltså omöjligt att Gazaremsan varit något "palestinskt område" i en tid då någon palestinsk stat inte utropats, och än mindre erkänts. Så att Gaza skulle vara något ockuperat Palestina som nu "återlämnas" är helt enkelt ren lögn.

Skribenten på TT Jerusalem brister uppenbarligen i de mest grundläggande kunskaper, och är då för inkompetent att sköta sitt jobb. Eller så är det ytterliggare en vinklad rapportering, vilket också gör skribenten olämplig för sitt jobb. När skall TT skärpa sig?

Vi har blivit allt för vana nu att offren själva utses till ansvariga för att de attackeras av terrorister. Skulden läggs på de mördade enligt "skyll er själva" (o)logiken. Nu har media lyckats vrida till det ytterliggare ett varv. Nu är det offren för terrorattentat som blir skyldiga för oroligheter där civila skadas när terrorister och poliser drabbar samman i ett annat land!

Efter att Hamasmedlemmar initierat nya våldsamheter genom att raketbeskjuta civila israeler och döda en ung kvinna som satt på sin altan har Israel svarat med att döda sju hamasledare i riktade attacker. Palestinska myndigheterna verkar faktiskt göra en riktig insats för att stoppa Hamas från fortsatta attacker mot Isreal och israeler, detta har lett fram till stridigheter mellan palestinska poliser och hamasanhängare.

Men på Svt intet nytt; där poängterade man istället tydligt och klart att oroligheterna mellan palestinier är orsakat av de Israeliska hämdattackerna, för att sedan i en bisats tillägga att de attackerna var ett svar på den tidigare raketattacken från Hamas... I grunden menar de alltså att Israel är skyldiga för oroligheter mellan palestinsk polis och hamasanhängarna!

Kan också nämna att det rapporteras om att civila "åskådare" till stridigheterna dödats/skadats. Åskådare?! Vad är det för dumskallar som ställer sig i korselden och tittar på en eldstrid? Man slänger sig på marken och håller huvudet jävligt lågt om man kommer i vägen, det är min rekomendation till nästa gång...

När terroristerna helt kallblodigt mördar oskyldiga civila, varför vägs de då mot oskyldiga civila som dödas, t ex av den USA ledda alliansen i Irak? Vad är syftet att väga dessa? För att vi skall förstå varför terroristerna medvetet slår till mot oskyldiga?

När vi (i väst/USA/alliansen,etc) råkar skada civila går våra ledare ut offentligt och ber om ursäkt. Pengar och resurser ges till återuppbyggnad. Vi ber om förlåtelse och förståelse för att det i krig sker misstag, missbedömningar, och att material inte fungerar som det skall och gör att en bomb missar sitt egentliga mål och drabbar oskyldiga. Vi ber om ursäkt för att vissa av oss inte lyder order, eller agerar på ett sätt som står utanför våra lagar och regler. Vi tar åt oss av kritiken, vi gör vårt jobb bättre och mer precist nästa gång. Vi gör allt i vår makt för att det skall bli rätt. De som gör fel straffas, avskedas och får utstå allmänhetens fördömmande.

Terroristerna går ut för att medvetet skada, döda och förstöra civila mål. Har någon hört några ursäkter? Nej, jag tänkte väl det.

Vi borde alltså alla kunna se den avgrundsdjupa moraliska skillnaden mellan terroristerna och oss.

Men inte stora delar av den västliga vänstern. Den fortsätter att ursäkta terroristernas dödande och deras offer sätts istället i förhållande till det lidande som vi av misstag åsamkat andra civila. Våra misstag ursäktar deras kallsinniga mördande.

Samtidigt idag sprängde de fördömda jävla mördarna sönder barn i Irak medan de fick godis av amerikanska soldater.

"...det slående inte är hur "sårbara" öppna samhällen är, utan hur starka och robusta de är. Till och med när fyra bomber sprängs i London tuffar öppna samhällen på, ungefär som vanligt. Folk går till jobbet, det blir inte statskupp, börsen kraschar inte.

Det beror inte på att Marknaden, börsmäklare, eller andra rika, feta, vita västerlänningar, är cyniska. Det beror på att det öppna samhället är det minst sårbara av alla. Det rasar inte, även om människor är rädda, sörjer och gråter. Vi kan tvärtom tillåta oss allt det där, just därför att samhället inte klappar ihop, även om vi själva klappar ihop då och då. Det är en styrka, inte en moralisk svaghet. Det där begriper inte terrorister. Gud hjälpe oss om vi själva glömmer det."

Hakelius visar åter igen att han är en av sveriges mest klarsynta skribenter!

Länk

Tro mig, jag är den som inte är speciellt förtjust i övervakningskameror på bussar, taxibilar, tunnelbanor eller andra mer eller mindre offentliga platser. Storebrorsamhället är inget jag önskar. Nu verkar det dock som att de är till offantligt stor hjälp för polisen i arbetet med att nysta upp trådarna kring bombdåden i London (se t ex SvD).

Här används de på rätt sätt och för ett gott syfte. Det betyder dock inte per automatik att vi behöver mer av den varan, eller några lösare regler kring hur övervakning får ske. För att inte försaka vårt öppna samhälle, vilket är vad terroristerna önskar, måste medborgarnas integritet inte hotas, eller kringskäras mer.

Hoppas nu man kan hitta vidare spår till de övriga som ligger bakom dåden och kan hindra dem från att utföra fler. Hitta finansiärer, vapensmugglare, ledare, planerare, och fånga in dem - döda eller levande.

Vad är det terroristerna vill uppnå? Hur kommer det sig att någon väljer att placera ut och slutligen detonera bomber som dödar och lemlästar; män, kvinnor, och barn; kristna, muslimer, judar eller ateister? Vad är deras egentliga uppsåt? Vilken princip handlar de efter?

Deras aktioner slår mot oskyldiga människor. Men i deras ögon finns egentligen inga oskyldiga. De säger sig utföra Guds vilja, de säger sig stå för en trosuppfattning som kämpar mot otrogna, mot deras guds fiender. Men då kan inte deras Gud stå för skapelse och för livet. Deras Gud måste stå för död och förgörandet. Hur kan de annars tjäna skaparen genom att urskiljningslöst döda det han skapat? De säger sig kämpa för att uppnå ett mål, men inget kan vara mer fel. Terroristerna gör det de gör endast för att de hatar allt vi står för - vår frihet.

För vad de egentligen kämpar mot är vår idé om att var och en skall få sträva mot sina egna mål. Mot oss som anser att det är varje mans rätt att själv fatta beslut över sitt egna liv; välja sin ledare, välja sin Gud, och att sträva efter sin egen lycka. Mot oss som har valt livet istället för underkastelse och död.

Vi kan inte acceptera att bli bestraffade för våra dygder. Vi kan inte likt Åsa Linderborg och Erik Wijk hylla de som försöker förgöra oss och vårt sätt att leva! Vi kan inte lägga ansvaret på oss själva, eller vårt sätt att leva. Det här har heller inget med fattigdom som vissa vill ha det till. Och om det har med "kulturella skillnader" att göra, som andra påstår, då är vår kultur moraliskt vida överlägsen deras.

Terroristernas metoder är egentligen den svages. Terroristerna har ingen klar bild av sin fiende. De ser alla som inte är som dem som motståndare. Alla oss som uppskattar livet och bejakar det. Terroristerna själva kan inte längre ha något att leva för, då de endast söker efter att få rasera det för andra. Så i grunden är det livet självt de måste avsky. Och i sitt blinda hat mot livet självt väljer de att förstöra det. Men de kommer slutligen att förstöra sig själva, därför att deras handlingar i grunden är irrationella och därför blir de oförmögna att segra.

Men bara om vi själva kan stå emot dem. För att lyckas med detta måste vi sluta ömka oss och krypa för dem. I större delen av Europa kryper man idag. USA står emot med sina allierade. Även om det inom olika länder finns röster som försöker göra det gällande att vi bör underkasta oss, att vi bör lämna Irak (åt dess öde), att Israel bör lämnas (åt sitt öde) och att vi inte skall stöta oss med skurkregimerna i länder som Iran, Syrien, eller Nordkorea, för att nämna några.

Men vi får inte ge vika en tum, inte visa någon rädsla för terroristerna. Då varje eftergift för deras attacker kommer sporra dem att försöka vinna nya segrar. Detta var för inte så många år sedan en sanning i västvärlden. Inga kidnappare, gisslatagare eller andra som hotade med terror skulle få igenom sina krav. Vi förhandlade inte! Istället bekämpades de med alla medel. Och om de anväder våld mot oss, då använde vi våld tillbaka. För våldet är det enda språk de förstår.

Metoderna så som att kapa plan och begära att fängslade ledare släpps har övergivits. Nu har de bytt strategi. De har blivit än mer irrationella, allt mer desperata. De söker inga givna måltalvor längre, utan de har börjat slå i blindo. Vi måste dock se detta på rätt sätt. Det är nämligen ett klart svaghetstecken från en infångad råtta som i desperation biter mot alla som kommer nära det hörn den är intryckt i. Det här är inte början på en ny våg av terrorism som kommer skölja över oss, utan de sista dödsryckningarna. Dock får de inte underskattas! Man skall inte närma sig en som kämpar för sitt liv utan försiktighet, eftersom den som vet att den håller på att förlora lika gärna kan försöka få med sig så många som möjligt i döden. Dock är varje liten händelse de betecknar som en seger idag, i längden ett säkert steg mot deras egen undergång.

Efter att ha sålt nikotintuggummin i butiken åtalades VDn Krister Hannas för att ha brutit mot det svenska apoteksmonopolet. Nu frias han av tingsrätten i Stockholm skriver DN.

Äntligen rättvisa! Efter utslaget i EU-domstolen som sade att sveriges apoteksmonopol strider mot EG-rätten fanns det inget annat utslag som hade varit rimligt för Hannas.

Margareta Winberg anklagas nu även för att ha betalat ut svarta löner och vägrat betala skatt och arbetsgivaravgifter för delar av personalen på konsulatet i Rio de Janeiro, - med motivieringen att det blir för dyrt. Uppgifterna som lämnats av en före detta anställd backas upp av flera andra anställda. Flera personer som jobbar där idag har heller inte "riktiga anställningar", utan får stipendier, eller speciella studentavtal.

Om detta skriver Sydsvenskan idag.

Det går tydligen bra att skrika och protestera om jämlikhet, kollektivavtal, lika lön, trygga jobb, solidaritet och hela den vanliga raddan av socialistiska favoritglosor när man är hemma i Sverige, men utomlands, där gör man lite som man vill!

Noterar att det är den fjärde july, eller "Fourth of July", som de säger i Amerika, - och det är deras självständighetsdag. Jag tar och hurrar för Amerika och den fria världen och dricker (minst) en Budwiser idag!

För övrigt är mitt hem en hög med flyttkartonger nu, som skall förflyttas ikväll. Därav den låga bloggaktiviteten under den senaste tiden. Så trots att det hänt flera intressanta saker i världen får jag be att få återkomma med kommentarer lite senare i veckan.

Jag tänker inte för allt smör i Småland missa när en av världen största house dj's/producenter kommer hit till Stockholm ända från San Fransico.

Nu på söndag den 3 juli, på Fredsgatan 12: Miguel Migs (Naked Music)

Den svenska skjutjärnsjournalismens ansikte nr ett - Janne Josefsson skall nu få ett eget program om sig själv och om sina reportage och om sin framtidsvision. Svenska tv-avgiftsbetalare har nog aldrig haft anleding att vara nöjdare än nu. Till resumé säger Janne

"På Uppdrag granskning finns det många andra reportrar och här ska det bara vara jag."

Länk till Resumés artikel.

(Tipstack till Magnus)

”Alla någorlunda bildade människor bör veta vad en tsunami är, man bör förstå vad 9 på Richterskalan innebär, man bör veta att under vintermånaderna så åker tiotusentals svenskar till Thailand.”

Sven Hirdman, ordförande i Katastrofkommissionens expertgrupp (SVT Rapport 29 juni 2005)

Tipstack till Patrick.